fredag 1 juni 2012

Förlossnings berättelse

Fredagen den 18:e maj - Jag byter blöja på Ella och känner att jag blir alldeles blöt - Har vattnet gått? Klockan är nog runt 17.00 nu. Jag snabbar mig att byta trosor och sätta på mig en binda, men inget mer vatten kommer.. Jag ringer förlossningen, och de säger åt mig att ringa igen om mer vatten kommer. Inget vatten. Vi kollar på tv.
Klockan 20 börjar jag få värkar. Ella är fortfarande vaken med oss.

-Hur vill du göra? frågar Tommy.
-Med vad? undrar jag.
-Ja ska vi åka till dina föräldrar nu så kan Ella lägga sig hos dom så slipper vi krångla sen.
-Ja det var ju jätte smart, säger jag, så långt hade jag inte alls tänkt. Och jag som oroat mig lite innan hur vi skulle fixa allt med Ella och så, bestämt med mamma och pappa att de kanske skulle möta oss på förlossningen, men det här blev ju så himla mycket bättre! =) Jag hoppar in i duschen, sen åker vi vidare mot mina föräldrar
.
Vi sitter i mammas och pappas soffor, Jag, Ella, Tommy, mamma och pappa. Mina värkar var ganska regelbundna från första början, 5 min mellan. Så fort en värk kommer och jag börjar andas blir Ella jätte orolig och vill vara så nära så nära och jag klarar inte av att ha henne på mig.
Mamma blir orolig och försöker viska till Tommy att nu är det nog tätare än fem minuter emellan, men det är det inte, jag har full koll ;) Mamma försöker pika lite om att när hon skulle föda Malin hann de precis in på förlossningen sen kom Malin, hon vill att vi ska åka in nu. Jag känner inte att det är så bråttom, men ändå lite orolig eftersom det gick så pass fort med Ella och man vill ju helst inte föda i bilen ;) Dessutom blir ju Ella så orolig så vid 22.30 åker jag och Tommy mot förlossningen.

Vi får komma in på vårat förlossningsrum på en gång. När vi får träffa förlossningsbarnmorskan säger hon:
- Oj vad pigg och fräsch du ser ut! Men du är nog en sån där luring.. du ska nog allt föda ändå!
Jag är öppen 4 cm (det var jag när vi kom in med Ella också)
Hon känner på magen och säger att det känns som att det är en liten bäbis.
- Vad skönt! Utbrister jag och skrattar lite; Alltså, man vill ju helst inte att det ska vara en femkilosklump fortsätter jag. 
-Nej det vill väl igen, säger hon och ler.
Hon kollar om det var vattnet som gått, men det var det inte. Det går lite senare.

Jag ligger på sängen och BM frågar om jag kan tänka mig att sätta mig på en pilatesboll och hoppa lite, eller gå runt. Jag väljer bollen =)
Tommy är ett sådant stöd och står bakom mig så jag får trycka emot när värkarna kommer. Han masserar ryggen och är så trygg och underbar <3 Jag använder lustgas som smärtlindring den här gången också.

När jag känner att det börjar trycka på, kollar BM hur barnet ligger, och hon säger att jag får trycka på om jag känner att jag måste men att barnet inte riktigt är där hon vill ha det ännu, så hon tycker att jag skulle få kämpa i onödan om jag började trycka nu, att jag ska vänta på att värkarna gör jobbet åt mig en stund till.
Jag känner mig lite förvirrad, bara för att jag jämför med hur det var med Ella, och nu förstår jag inte riktigt vad jag ska göra..

Jag tycker att det var lite värre att föda den här gången. Med Ella var jag "så inne i min egna bubbla" inte riktigt med. Den här gången var jag verkligen med på all smärta på ett annat vis. Det var skönare att vara lite borta ;)

Tillslut är det dags att trycka på, nu känns det verkligen att det trycker!
Jag trycker och trycker och mot slutet verkligen skriker jag: AJAJAJAJ!! (Jag sa till Tommy sen när det var över att sådär skrek jag väl inte med Ella, för det hade jag inte något minne av. Men det sa han att jag hade gjort ;P Jag kommer bara ihåg att jag skrek i lustgasmasken med Ella under värkarna, inte när jag skulle krysta, men där ser man hur fort man glömmer ;)

Huvudet spänner mellan benen och BM undrar om jag vill känna på huvudet, jag svarar snabbt nej!
Vid nästa värk kommer barnet säger BM - Nej nu kommer den utan värk fortsätter hon. Och med ett skrik kommer barnet. Jag får den varma mysiga lilla bäbisen på bröstet och tänker " Fy vad skönt nu är det över, nu behöver jag aldrig göra det här igen!"  För så kände jag verkligen den här gången, att jag inte skulle vilja gå igenom en födsel igen. Fast det är ju så värt det <3
 -Det var visst inte en så liten bäbis säger BM, vad tror ni 4 kg? 3,8, barnmorskorna diskuterar sinsemellan. 

Tommy tittar vad det är för kön. Jag ser hur han flinar och jag frågar på en gång om det är en liten kille.
- Titta själv säger han och ler och försöker visa mig. En liten kille, en liten älskad Theo <3 Klockan 04.10 den 19:e maj kom han, 55 cm lång och 4036 gram.

Nu är det dags att "krysta ut" moderkakan, men den vill inte..BM ser lite orolig ut och förklarar att det nu gått en halvtimme och att de måste tillkalla läkare, och kan inte läkaren få ut den blir det operation och i så fall blir jag sövd.
Läkaren kommer och trycker och drar, och jag skriker för att det gör ont. Sen ger den med sig och är ute- moderkakan. Läkaren ber om ursäkt att han gjort illa mig, men jag är så glad att den är ute och att jag slipper operationen bara!

Jag har förlorat ganska mycket blod- 1½ liter ungefär. 
BM syr ihop mig och sen ska jag försöka gå och kissa. Jag håller på att svimma och kan absolut inte ta mig till någon toalett. Det får tömma blåsan med kateter. Jag får lustgas och suger i mig alldeles för mycket så jag får ett riktigt rus ;) Jag känner mig som Ella på något vis - Haha, som att jag ser världen genom Ellas ögon- allt bus och all lycka ;) Och säger nånting om att jag tänker på min dotter Ella och min lilla son Theo. De hör väl hur borta jag är och frågar om jag vet vilken dag det är och skrattar lite.
Sen är det skiftbyte och två nya tjejer kommer och vi försöker få mig att gå och kissa igen, men det går inte, så det blir kateter igen, den ena tjejen var nog ganska ny och får testa, men gör fel så de sticker mig två gånger- inte skönt!

Vid ca 8.00 får vi äntligen den efterlängtade frukostbrickan! =) Och vid ca 10.00 får vi eget rum på BB (de tyckte så synd om oss som delat fyrbäddssalen med fyra andra mammor, barn och pappor med Ella, så nu fick vi vara helt själva.)
Hela dagen är jag sängliggande och på kvällen åker Tommy hem till mamma och pappa och sover med Ella. På kvällen lyckas jag ta mig på toa iaf. Även fast man ligger i en mjuk säng får man ju sådan himla träsmak i baken av att bara ligga! På söndagen tar de mitt järnvärde och konstaterar att det är alldeles för dåligt så jag får dropp. Sen får vi åka hem vid 18.00. 
Vi åker till mamma och pappa och hämtar storasyster Ella <3 
Lilla älskade vän <3

Får träffa lillebror för första gången <3

"Muss muss" och vill pussas på en gång <3
 


3 kommentarer:

Min gata på landet sa...

Men åh, åh, åh :-) så underbart att läsa! Nu längtar jag så efter min bebisskrutt :-) massor av kramar till hela familjen <3

Sandra sa...

Åh vad roligt att läsa!!! Tack för att du delar med dig!! Och tänk vad fort man glömmer ;) Nu vill jag träffa vår bebis på direkten!! Massa kramar!<3

Anonym sa...

Åh vad härligt att det gick så bra! Nu längtar jag efter att få göra det igen! Jo faktiskt, jag gör det. Helt fantastiskt!
Vilken härlig berättelse!

Kram och grattis igen!
Puss och kram/ Lia

av lycka, mys, pirr i magen och kärlek